Ibland är det skönt att bara göra en enkelnatt. Nu har jag inte det inlagt så på schemat för då skulle jag få jobba betydligt oftare än jag redan gör. Men, kommande natt har jag semester så faller det sig bra att jag bara jobbat en natt. Hann dessutom med att träffa svärmor en sväng igår, när hon väntade på tåget till Lidköping. Jag och maken var på lunchdejt med henne. Riktigt trevligt. Pasta Haus har alltid lika god mat =)
Snart är det dags att bege sig hemåt för att sova lite. Det är ju inte utan att man längtar. Jag är faktiskt bra trött nu, trots att jag vilade en stund på eftermiddagen igår. So long folks...
The thing called life
söndagen den 29:e januari 2012
fredagen den 27:e januari 2012
Alkohol = kaloribomb
Idag hittade jag en artikel på Aftonbladet om hur mycket kalorier en utekväll blir och hur mycket kalorier olika drinkar innehåller. Artikeln hittar du här (måste vara PLUS-medlem).
Jag lärde mig något som fick mig riktigt illamående, en utekväll motsvarar i kalorimängd ca 1 kilo rent smör. USCH!
Jag festar ganska sällan, är mer av en "mysig hemmakväll-tjej" - men när jag väl partar så är det all-in. Kommer nog hålla mig långt bort från det vita vinet och de goda drinkarna i fortsättningen.
Jag lärde mig något som fick mig riktigt illamående, en utekväll motsvarar i kalorimängd ca 1 kilo rent smör. USCH!
Jag festar ganska sällan, är mer av en "mysig hemmakväll-tjej" - men när jag väl partar så är det all-in. Kommer nog hålla mig långt bort från det vita vinet och de goda drinkarna i fortsättningen.
måndagen den 23:e januari 2012
Ny passion.
Jag har en ny passion i livet - stickning. För ungefär 2 veckor sedan bestämde jag mig för att lära mig sticka. Jag surfade ut på Google och hittade massa användbara sidor för att lära sig sticka. Jag fann 3 sidor som var extra bra. My-Design, Stickskolan och Garnstudion. Alla 3 fick mig att förstå hur man stickar, men aviga maskor ger jag all credit till min kollega för. Utan henne hade jag nog inte förstått det där med aviga maskor.
Just nu stickar jag mest hela tiden, när jag ser på tv, när jag umgås med Ola, när jag har en lugn stund på jobbet... ja, alla tillfällen jag kan komma på. Jag gör inga avancerade verk - än. Men det kommer. Jag vill ju göra en kabelstickad jumper. Men först ska jag sticka mina halsdukar jag håller på med.
Just nu stickar jag mest hela tiden, när jag ser på tv, när jag umgås med Ola, när jag har en lugn stund på jobbet... ja, alla tillfällen jag kan komma på. Jag gör inga avancerade verk - än. Men det kommer. Jag vill ju göra en kabelstickad jumper. Men först ska jag sticka mina halsdukar jag håller på med.
fredagen den 20:e januari 2012
tisdagen den 17:e januari 2012
Dags att byta copywriter?
Placeringen av annonsen kan man väl säga är lite - malplacé...
Hittade denna på Facebookgruppen:
fredagen den 13:e januari 2012
Fredagen den 13.de....
Bäst man håller sig lugn idag,
det är ju trots allt en otursdag...
Konstigt nog är det också tjugondag Knut,
tur att man redan kastat julen ut...
måndagen den 9:e januari 2012
Välkommen tillbaka till omvärlden!
Äntligen! Idag kom vår hemtelefon igång igen, likaså vårt internet och digital-TV. Jisses! Det kändes på att inte ha tillgång till så självklara saker. Jag hade mitt mobila bredband, men maken, han var helt utan. Och TV:n sen - herregud så låst man är utan alla sina sjuhundrafemtielva kanaler, videobutiken i TV:n och programbiblioteket. Att dessutom inte kunna pausa TV var ju helt kass. Suck! Folk har dessutom varit hänvisade att ringa våra mobiler. Så jag säger bara - HELLO OMVÄRLDEN! I've missed you!
Tandläkarskräck!
Idag har jag med min makes hjälp trotsat min tandläkarskräck och gått till tandläkaren - efter 9 år. Jag var helt övertygad om att jag hade flera hål, vilket inte gjorde det lättare. Men min enda dom - tandsten. Men inga hål, inte ett enda på 9 år. Lite imponerad själv faktiskt. Kontentan av besöket: borttagning av tandsten, polering av tänder och tilljämning. Status på mig: hög puls, panik till en början, men hade en oerhört lugn och bra tandläkare så mot slutet var jag avslappnad. Nu behöver jag inte besöka tandläkaren förrän nästa år =)
Bild från Google.
onsdagen den 4:e januari 2012
Blåst natthumor!
Fångad av en stormvind....
EEEEEEEEEMIL, förgrömmade storm!
Det blir snickarboa för dig - känn dig blåst!
Detta är vad man kallar blåst natthumor.
Bild från Google.
måndagen den 2:e januari 2012
Betyder.
De som finns dig nära,
inte bara när livet är lätt,
utan också när det är svårt,
de som lyssnar,
på dina skratt,
och som torkar dina tårar,
de som ger dig en kram,
bara spontant,
eller när du som mest behöver,
de som förstår,
De betyder.
-Angelica 2012
Bild från Google.
söndagen den 1:e januari 2012
Årskrönika 2011.
Året 2010 avslutades abrupt med ett gallstensanfall på självaste nyårsafton. Jag var inte med om mycket av 12-slaget, eller annat den kvällen utan tillbringade den till sängs med outhärdlig magsmärta. Det låter kanske konstigt, men trots smärtan och trots att jag missade förra nyårsafton så var mitt gallstensanfall det bästa som hänt både mig och Ola. Det var en "wake-up call" att lägga om livsstil. Gallstensanfall triggas av fettrik kost oh vissa andra livsmedel, till exempel vanliga äpplen. Jag har under året fått lära mig vad jag kan äta. Visst, ibland har jag fuskat och prövat något jag egentligen inte borde, men då har jag fått känningar under höger arcus (revbensbåge). Vi bestämde oss också för att sluta äta kött - bli vegetarianer på heltid. Och idag firar vi ett år som vegetarianer. Vi äter fisk och använder mjölkprodukter, men i övrigt är det inte några köttprodukter i det här hemmet. Kyckling har bytts ut mot quornfilé, köttfärs mot sojafärs, korv mot sojakorv, feta gratänger mot lättare aubergine och zuccinigratänger. Jag kan i ärlighetens namn säga att jag tycker den vegetariska maten i mångt och mycket smakar precis som kött. Vilket då får mig att fundera - vad är det i vanliga köttprodukter?
Den nya livsstilen med mer motion, mindre fett - nästan inget alls faktisk och vegetarisk kost har resulterat i anmärkningsvärt stor viktnedgång hos både mig och Ola. Suck it up, fettdoktorn! Fett ska man vara utan! Kött också uppenbarligen! Folk kommenterar att vi blivit avsevärt mycket mindre, både jag och Ola, hela tiden. Det är kul att det syns, även om jag inte kan säga att vi direkt kämpar för att komma dithän. Vi lade om livsstilen och sen kom resten på köpet liksom. Vi mår bättre och orkar mer, båda två. Hälsovinst!
Månaderna flöt på så sakteliga. Jag kan egentligen inte minnas att det varit så många större händelser detta år. 2 stora saker jag minns är faktiskt en rolig och en tråkig. Vi börjar med den roliga, efter som den rent kronologiskt inträffade först - nämligen vår 1-åriga bröllopsdag, 21 juni. Vi gick upp tidigt den morgonen och begav oss till Stena Lines Danmarksterminal. Vi tog den tidiga färjan över till Danmark och åt en ljuvlig frukost ombord, spelade lite på banditerna och hade det mysigt. Väl framme i Danmark hyrde vi oss varsin cykel, gratis. Tack Danmark! Vi cyklade till en gammal herrgård och tittade oss omkring. Det var en helt otrolig dag. Det går inte att beskriva den här, för ord gör den inte rättvisa. På båten hem var vi ensamma högst upp och vi låg där, under bar himmel och bara var. Det var fantastiskt! Inga snuskiga tankar nu, för något sådant var det inte. Bara djupa samtal, kärleksfulla blickar och en liten dans.
Den andra minnesvärda händelsen, som också är den tråkiga är Susannes bortgång. Susanne var Olas styvsyster och således min styvsvägerska. Hon gick bort efter en tids sjukdom till mångas sorg. Det var i augusti. Begravningen var vacker. Jag skriver inte mer om händelsen här, av hänsyn till övriga anhöriga.
Årets sommar kom av sig lite grann. Under min semester var det vackert väder under merparten av dagarna, men redan i mitten av juli kom regnet.... och det stannade ända tills... nu. Hösten var en enda lång regnperiod och så har också vintern varit hittills. Tyvärr ingen vit jul. Men jag jobbade även i år. Ska se till att få ledigt nästa år, känns inte alltför upphetsande att jobba 5:e julen i rad. Men vi får se. Det är ju nästan ett år dit.
Närmast för dörren står min 28-årsdag. PANIK! Om 2 år blir min 2:a en 3:a. 30... Åldersnojja? Jag? Nej, aldrig. Usch, tycker att tiden går alldeles för snabbt. Jag kan ju knappt komma på vart hela 2011 tog vägen. Svisch, så var det 2012. Skottår. Vi får se vad detta år har att erbjuda... För det är ju som man säger:
Bild från Google.
Den nya livsstilen med mer motion, mindre fett - nästan inget alls faktisk och vegetarisk kost har resulterat i anmärkningsvärt stor viktnedgång hos både mig och Ola. Suck it up, fettdoktorn! Fett ska man vara utan! Kött också uppenbarligen! Folk kommenterar att vi blivit avsevärt mycket mindre, både jag och Ola, hela tiden. Det är kul att det syns, även om jag inte kan säga att vi direkt kämpar för att komma dithän. Vi lade om livsstilen och sen kom resten på köpet liksom. Vi mår bättre och orkar mer, båda två. Hälsovinst!
Månaderna flöt på så sakteliga. Jag kan egentligen inte minnas att det varit så många större händelser detta år. 2 stora saker jag minns är faktiskt en rolig och en tråkig. Vi börjar med den roliga, efter som den rent kronologiskt inträffade först - nämligen vår 1-åriga bröllopsdag, 21 juni. Vi gick upp tidigt den morgonen och begav oss till Stena Lines Danmarksterminal. Vi tog den tidiga färjan över till Danmark och åt en ljuvlig frukost ombord, spelade lite på banditerna och hade det mysigt. Väl framme i Danmark hyrde vi oss varsin cykel, gratis. Tack Danmark! Vi cyklade till en gammal herrgård och tittade oss omkring. Det var en helt otrolig dag. Det går inte att beskriva den här, för ord gör den inte rättvisa. På båten hem var vi ensamma högst upp och vi låg där, under bar himmel och bara var. Det var fantastiskt! Inga snuskiga tankar nu, för något sådant var det inte. Bara djupa samtal, kärleksfulla blickar och en liten dans.
Den andra minnesvärda händelsen, som också är den tråkiga är Susannes bortgång. Susanne var Olas styvsyster och således min styvsvägerska. Hon gick bort efter en tids sjukdom till mångas sorg. Det var i augusti. Begravningen var vacker. Jag skriver inte mer om händelsen här, av hänsyn till övriga anhöriga.
Årets sommar kom av sig lite grann. Under min semester var det vackert väder under merparten av dagarna, men redan i mitten av juli kom regnet.... och det stannade ända tills... nu. Hösten var en enda lång regnperiod och så har också vintern varit hittills. Tyvärr ingen vit jul. Men jag jobbade även i år. Ska se till att få ledigt nästa år, känns inte alltför upphetsande att jobba 5:e julen i rad. Men vi får se. Det är ju nästan ett år dit.
Närmast för dörren står min 28-årsdag. PANIK! Om 2 år blir min 2:a en 3:a. 30... Åldersnojja? Jag? Nej, aldrig. Usch, tycker att tiden går alldeles för snabbt. Jag kan ju knappt komma på vart hela 2011 tog vägen. Svisch, så var det 2012. Skottår. Vi får se vad detta år har att erbjuda... För det är ju som man säger:
"Nytt år, nya möjligheter..."
Bild från Google.
lördagen den 31:e december 2011
måndagen den 26:e december 2011
Julhelgen börjar lida mot sitt slut...
Julhelgen börjar så sakteliga lida mot sitt slut, så även min långhelg på jobbet. Nu är det ledighet i 2 nätter innan det är dags att jobba lite igen. Jag har visserligen ansökt om semester nästa vecka, men vi får se. Hade varit skönt med lite ledigt. Känns som att det behövs.
Det har varit en skön helg på jobbet och julaftonen hemma med maken var fantastiskt mysig. Visst, jag var trött, men det spelade liksom ingen roll, för allt var bara så perfekt. Och vilka julklappar sen! Jag är så nöjd med allt vad tomten kom med, både på Yule och på Jul. Jag nämner inget här, för då glömmer jag väl något, men det var helt fantastiska och perfekta klappar. Tack älskling och alla andra för er generositet!
Det har varit en skön helg på jobbet och julaftonen hemma med maken var fantastiskt mysig. Visst, jag var trött, men det spelade liksom ingen roll, för allt var bara så perfekt. Och vilka julklappar sen! Jag är så nöjd med allt vad tomten kom med, både på Yule och på Jul. Jag nämner inget här, för då glömmer jag väl något, men det var helt fantastiska och perfekta klappar. Tack älskling och alla andra för er generositet!
GOD JUL!
GOD JUL!
Hoppas att er jul består av mycket god mat,
trevligt umgänge och fina julklappar.
Bild från Google.
torsdagen den 22:e december 2011
God Yule.
Så var årets längsta natt här - det är Yule - vintersolståndet. Men denna natt symboliserar också att ljuset är på återinträde i vår värld. Solguden är pånyttfödd, med nya krafter och ny energi, ekkungen vinner över järnekskungen, vilket ger ett hopp och en hint om att grönskan snart är på väg åter, våren är nu inte långt borta, åtminstone inte i våra sinnen.
Yule firas med gåvor, god mat och en hyllning till ljuset. Tänd alla ljus du har, lys upp den mörka natten! För ännu en gång har årshjulet slutits samman; var hälsad, solguden!
måndagen den 12:e december 2011
Köksrenovering och stormkaos
I fredags, efter att ha jobbat 3 nätter i sträck, varit hos doktorn på morgonen och endast sovit 3 timmar vaknade jag av att det slog i rutorna. Utanför härjade en stark storm som slet i rutorna och lät regnet piska mot dem. Upptäckte ganska snabbt att Ola inte var hemma än, och läste i samma stund på nyheterna i mobilen att det var översvämningar, avåkningar och avstängda vägar lite överallt i Göteborg. Lyckligtvis visade det sig att han faktiskt var i farstun när jag ringde och således hemma =)
När han packat upp efter veckohandlingen bestämde vi oss för att lägga oss och vila en stund, han hade jobbat hela dagen och jag hade som sagt knappt sovit. Men ödet ville annorlunda. Strax innan jag skulle inta horisontalposition så drog jag upp rullgardinen och upptäckte till min förfäran att den var våt i änden, och när jag tittade på fönsterbrädet såg jag att det var vatten där med. Jag gick ut i vardagsrummet, där var det mer än blött, där rann det ner på golvet. Och när jag berättade detta för Ola så gick han och tittade i köket och möttes av samma syn där. Det sipprade in regnvatten. Vi ringde journumret till vår fastighetsskötare, och när jag äntligen fick svar visade det sig att det var SOS Alarm som svarade för dem. Konstigt kan jag tycka, visst, vi behövde hjälp, men det är ju inte frågan om liv eller död direkt. Men, men, det är tydligen så det funkar. Efter att den trevliga kvinnan i andra änden förstått att vi var i behov av hjälp tog hon vårt nummer och skulle kontakta jourfastighetsskötaren. Han ringde upp ganska snabbt och kom upp efter en kort stund. Det var samma fastighetsskötare som jobbar hos oss vanligtvis också.
Han tittade och insåg att detta inte var någon överdrift från vår sida, det regnade verkligen in, ordentligt. Men som han sade, om man inte ser det hade man aldrig trott det. Han kämpade i lite över 2 timmar med att få ordning på det. Han gjorde verkligen allt. Och han lyckades faktiskt. Tätade med silikon, borrade dräneringshål, lade nya tätningslister... nämn det han inte gjorde!? Dessutom stod han i ett vindrag på mellan 25-30 m/s och med regnet piskandes mot ansiktet. Vilken fastighetsskötare skulle kämpa så under de förhållandena? Mitt under arbetet blev det undertryck i lägenheten så ena balkongdörren blåste upp och alla lösa föremål i köket, där vi befann oss, flög som pappersbitar! Det var så absurt så att vi alla tre började skratta.
Efter allt hans kämpande fick han en chokladask när han gick =) Vi hade ju trots allt slitit bort honom från hans myskväll med frugan för att kämpa i motvind, bokstavligen.
Men innan han gick poängterade han att vi behövde lite renovering i köket, något både Ola och jag pratat om länge. Ödets ironi? Sagt och gjort, idag gick vi ner till fastighetsskötarens kontor och beställde nya köksluckor, bänksskivor, golv och så ska vi få nytt kakel och målat också. Härligt. Vi behövde en liten spark i baken, men nu är bollen i rullning! =) Kommer bli sjukt snyggt!
När han packat upp efter veckohandlingen bestämde vi oss för att lägga oss och vila en stund, han hade jobbat hela dagen och jag hade som sagt knappt sovit. Men ödet ville annorlunda. Strax innan jag skulle inta horisontalposition så drog jag upp rullgardinen och upptäckte till min förfäran att den var våt i änden, och när jag tittade på fönsterbrädet såg jag att det var vatten där med. Jag gick ut i vardagsrummet, där var det mer än blött, där rann det ner på golvet. Och när jag berättade detta för Ola så gick han och tittade i köket och möttes av samma syn där. Det sipprade in regnvatten. Vi ringde journumret till vår fastighetsskötare, och när jag äntligen fick svar visade det sig att det var SOS Alarm som svarade för dem. Konstigt kan jag tycka, visst, vi behövde hjälp, men det är ju inte frågan om liv eller död direkt. Men, men, det är tydligen så det funkar. Efter att den trevliga kvinnan i andra änden förstått att vi var i behov av hjälp tog hon vårt nummer och skulle kontakta jourfastighetsskötaren. Han ringde upp ganska snabbt och kom upp efter en kort stund. Det var samma fastighetsskötare som jobbar hos oss vanligtvis också.
Han tittade och insåg att detta inte var någon överdrift från vår sida, det regnade verkligen in, ordentligt. Men som han sade, om man inte ser det hade man aldrig trott det. Han kämpade i lite över 2 timmar med att få ordning på det. Han gjorde verkligen allt. Och han lyckades faktiskt. Tätade med silikon, borrade dräneringshål, lade nya tätningslister... nämn det han inte gjorde!? Dessutom stod han i ett vindrag på mellan 25-30 m/s och med regnet piskandes mot ansiktet. Vilken fastighetsskötare skulle kämpa så under de förhållandena? Mitt under arbetet blev det undertryck i lägenheten så ena balkongdörren blåste upp och alla lösa föremål i köket, där vi befann oss, flög som pappersbitar! Det var så absurt så att vi alla tre började skratta.
Efter allt hans kämpande fick han en chokladask när han gick =) Vi hade ju trots allt slitit bort honom från hans myskväll med frugan för att kämpa i motvind, bokstavligen.
Men innan han gick poängterade han att vi behövde lite renovering i köket, något både Ola och jag pratat om länge. Ödets ironi? Sagt och gjort, idag gick vi ner till fastighetsskötarens kontor och beställde nya köksluckor, bänksskivor, golv och så ska vi få nytt kakel och målat också. Härligt. Vi behövde en liten spark i baken, men nu är bollen i rullning! =) Kommer bli sjukt snyggt!
tisdagen den 6:e december 2011
Mobbning borde inte få finnas!
Denna video lämnar ingen oberörd. Stackars barn!
Och det uppmuntrande och fins svaret från en Jonathan, lämnar inte heller någon oberörd.
måndagen den 5:e december 2011
Humor och julmusik.
Varje år i 10 års tid har Julradio.se hållit på. De sänder julmusik för alla smaker och har även livesändningar då man kan önska egen musik.
Förra året hittade jag denna Julkalender. Den är fyndig och man får sig helt klart ett gott skratt.
I år fick jag tipset om en annan Julkalender i äkta Göteborgsanda. Så kass att den faktiskt blir kul.
Förra året hittade jag denna Julkalender. Den är fyndig och man får sig helt klart ett gott skratt.
I år fick jag tipset om en annan Julkalender i äkta Göteborgsanda. Så kass att den faktiskt blir kul.

Bild från Google.
söndagen den 27:e november 2011
Ett ögonblicksverk....
...är det att skada ögat, helt i en vardagssituation. Står på Coop Forum och skall inhandla lite saker i fredags, bland annat julstjärnor (blomman alltså), när jag ska ställa upp den ena på rullbandet lyckas jag träffa ögat med plasten som är runt om. Det sticker till lite och ögat tåras. Men resten av dagen var det lite skav, som precis vid sängdags förvärrades. Jag vaknade kl 06 av att det gjorde sjukt ont och nu hade det börja vara ur ögat. Det skavde riktigt ordentligt och det var svårt att hålla det öppet. Det skavde hela tiden och var illrött. Dessutom var jag svullen runt ögonen. Jag tittade noggrant i ögat om det var något skräp däri, men kunde inte se något. Det sved. Jag sköljde ögat med koksaltlösning, vilket jag också gjort dagen innan. Men det var effektlöst. Jag somnade om.
Men när jag vaknade några timmar senare var det ännu lite värre. Ola frågade om jag ville till läkaren, och jag blev själv förvånad när jag svarade "ja". Jag trodde vid det här laget att det var ögoninflammation och kanske en reva på hornhinnan.
Vi åkte till Hisingsakuten, den jourvårdcentral jag tillhör. Det var ganska glest med patienter i väntrummet, dock fyllde det på sig en stund efter att vi kommit. Vi fick vänta i kanske 20 minuter för att komma till luckan där det satt en mycket sympatisk sjuksköterska som snabbt tog anamnes, betalt och observerade mina symptom. Hon hade ju inte en aning om att jag var sjuksköterska, så inte visste hon att jag såg att hon kollade symptomen utan att säga något. Men jag tror att hon förstod att det gjorde ont i ögat, för jag kunde inte ha det öppet under samtalet och hon frågade faktiskt om jag tyckte det var jobbigt. Jag ombads att förflytta mig till nästa väntrum, hämtade Ola och vi hann inte mer än att sätta oss förrän doktorn kom och ropade upp mig. Det var så skönt att Ola var med. Jag gillar inte att uppsöka sjukvården, konstigt nog eftersom jag är en del av den. Men doktorn var mycket sympatisk och frågade mig vad jag trodde att det var. Jag sade som jag sagt till Ola hemma, att jag trodde att det var en reva på hornhinnan och ögoninflammation. Doktorn sade att hon trodde detsamma, men ville kolla i ögat för säkerhets skull. Mycket riktigt, hon såg revan när hon lyste med lampan och tittade i förstoringsglaset. Lite läskigt, hon såg verkligen en reva i mitt öga!! Hon berättade också att det läker av sig självt, men att jag skulle få lite "lenande" för inflammationen samt att det kan ta upp till en vecka innan det är helt läkt.
Jag fick Chloromycetin-ögondroppar utskrivet, 1-2 droppar varannan till var tredje timme tills symptomfrihet och därefter ytterligare 2 dagars behandling. Redan idag, efter en dags kur med detta känns det bättre, jag har fortfarande ont och det skaver, men inte alls i den omfattningen som igår. Jag kan ha ögat öppet och det är inte så svullet eller rött längre.
Men när jag vaknade några timmar senare var det ännu lite värre. Ola frågade om jag ville till läkaren, och jag blev själv förvånad när jag svarade "ja". Jag trodde vid det här laget att det var ögoninflammation och kanske en reva på hornhinnan.
Vi åkte till Hisingsakuten, den jourvårdcentral jag tillhör. Det var ganska glest med patienter i väntrummet, dock fyllde det på sig en stund efter att vi kommit. Vi fick vänta i kanske 20 minuter för att komma till luckan där det satt en mycket sympatisk sjuksköterska som snabbt tog anamnes, betalt och observerade mina symptom. Hon hade ju inte en aning om att jag var sjuksköterska, så inte visste hon att jag såg att hon kollade symptomen utan att säga något. Men jag tror att hon förstod att det gjorde ont i ögat, för jag kunde inte ha det öppet under samtalet och hon frågade faktiskt om jag tyckte det var jobbigt. Jag ombads att förflytta mig till nästa väntrum, hämtade Ola och vi hann inte mer än att sätta oss förrän doktorn kom och ropade upp mig. Det var så skönt att Ola var med. Jag gillar inte att uppsöka sjukvården, konstigt nog eftersom jag är en del av den. Men doktorn var mycket sympatisk och frågade mig vad jag trodde att det var. Jag sade som jag sagt till Ola hemma, att jag trodde att det var en reva på hornhinnan och ögoninflammation. Doktorn sade att hon trodde detsamma, men ville kolla i ögat för säkerhets skull. Mycket riktigt, hon såg revan när hon lyste med lampan och tittade i förstoringsglaset. Lite läskigt, hon såg verkligen en reva i mitt öga!! Hon berättade också att det läker av sig självt, men att jag skulle få lite "lenande" för inflammationen samt att det kan ta upp till en vecka innan det är helt läkt.
Jag fick Chloromycetin-ögondroppar utskrivet, 1-2 droppar varannan till var tredje timme tills symptomfrihet och därefter ytterligare 2 dagars behandling. Redan idag, efter en dags kur med detta känns det bättre, jag har fortfarande ont och det skaver, men inte alls i den omfattningen som igår. Jag kan ha ögat öppet och det är inte så svullet eller rött längre.
måndagen den 21:e november 2011
Gör en insats för utsatta barn...
...ge också dem en jul att minnas:
http://www.gothiatowers.com/Om-Gothia-Towers/csr-vart-ansvar/julklappsinsamling/
http://www.gothiatowers.com/Om-Gothia-Towers/csr-vart-ansvar/julklappsinsamling/
lördagen den 12:e november 2011
onsdagen den 9:e november 2011
Craaaaaaving!
Mensmonstret vill ha CHOKLAD! Samma visa varenda månad. Jag blir sugen på Marabou Daim. MUMS! Men det är bara onsdag, onsdag är inte fredag eller lördag. Så mensmonstret får tygla sig till helgen.


